RT Crystalline - шаблон joomla Mp3

Ingelstads Kyrka

Östra Torsås, församling i Växjö stift, Växjö kommun, Småland (Kronobergs län); 2 276 inv. (1999). Ö. består av strandbygder vid Torsjön, omgivna av mjukt kuperad skogsbygd med spridda byar i höjdlägen. Ca 240 fornlämningar är kända. Tio hällkistor är från stenåldern. Bland 35 bronsåldersrösen är många stora, bl.a. det monumentala Limmerör. Från järnåldern finns bl.a. fyra mindre gravfält samt det märkliga gravfältet med Inglinge hög vid Ingelstad Av två runstenar märks en vid Nöbbele med märklig, poetisk inskrift. Kyrkan av sten med smalare sakristia bakom koret byggdes 1847–49 som ersättning för en medeltida stenkyrka på annan plats. – Ortnamnet (1403 j Thorssaas sokn) torde i förleden innehålla namnet Tor; det är dock ovisst om gudanamnet avses. Efterleden är ås.

Uråsa Kyrka

Uråsa, församling i Växjö stift, Växjö kommun, Småland (Kronobergs län); 336 inv. (1999). U. består av två flacka dalgångar med omgivande odlingsbygd och skogsmarker. Ca 15 fornlämningar är kända. Förutom ett par hällkistor och älvkvarnsförekomster märks främst ett litet gravfält och en runsten från yngre järnåldern vid Högnalöv. Kyrkan av sten har medeltida ursprung och förlängdes mot öster samt försågs med sakristia 1835. Tornet tillkom 1841 och altarväggens skenperspektiv 1842. – Ortnamnet (1403 j Wrasom) innehåller ur 'uroxe' och plur. av ås.


Nöbbele Kyrka

Nöbbele, församling i Växjö stift, Växjö kommun, Småland (Kronobergs län); 725 inv. (1999). N. är en småbruten skogsbygd med spridd bebyggelse. Ca 100 fornlämningar är kända, flertalet på ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Orraryd. Den nyklassicistiska stenkyrkan med torn och med smalare sakristia i öster byggdes 1826–29 och ersatte en medeltida stenkyrka. – Ortnamnet (1377 j Nybele sokn), lånat från kyrkbyn, återgår på en sammansättning nyböle 'nybygge'.

nobbele.jpg

Jäts nya Kyrka

Jät, församling i Växjö stift, Växjö kommun, Småland (Kronobergs län); 451 inv. (1999). J. är ett flackt, bitvis öppet och bitvis skogbeväxt kulturlandskap vid sjön Åsnen. Ca 70 fornlämningar är kända, bl.a. fem hällkistor och spridda bronsåldersrösen. Av tre mindre gravfält är ett vid kyrkbyn från yngre järnåldern. J:s gamla kyrka av sten med smalare kor härrör från ca 1200. Sakristian från 1733 samt vapenhuset i väster är byggda av trä. Kyrkorummet har målningar från 1749, sakristian från 1735 och vapenhuset från 1758. Ett senmedeltida krucifix är bevarat. Nya kyrkan av sten med torn och smalare kor är ritad av Erik Lallerstedt och invigdes 1910. Predikstolen från 1646 med ljudtak från 1713 är överförd från gamla kyrkan. – Ortnamnet (1326 parochie Østeryaat) har ännu inte erhållit en tillfredsställande tolkning

jat.jpg


Jäts gamla kyrka är från medeltiden och byggd i romansk stil. Virke från kyrkan har daterats till 1220-talet, men delar av den kan vara ännu äldre. Därigenom skulle kyrkan vara en av landsakapets allra äldsta. Den var troligen från början en s.k. gårdskyrka för ätten Uggla på godset Jätsberg. Även släkten Boije på Lidhems gård har sina vapensköldar i kyrkan. I början av 1900-talet beslutade församlingen i Jät att bygga en ny kyrka och man övergav därmed den gamla. Denna förföll men restaurerades under 1900-talets första hälft och används sommartid för gudstjänster och olika förrättningar.


Inglingehög

Inglingehögen är egentligen ett helt järnåldersgravfält och ligger vid Ingelstad i Östra Torsås socken. På toppen av den berömda storhögen står en rest sten och framför den ett stort, ornerat klot. Hela gravfältet består av över hundratalet anläggningar i form av bl a högar och skeppssättningar. Fältet har daterats från yngre järnåldern till folkvandringstiden (ca 400-800). Det finns otaliga sägner och berättelser om Inglingehögen, några rena fantasiprodukter dessutom. En sådan är att en mäktig forntida kung, kung Inge, skulle blivit gravlagd på platsen. Möjligen kan man tänka sig att någon "storman" ligger begravd under den s k storhögen. 

inglingehog.gif

Category: Information